Så dagens film blev "Under Toscanas Sol" helt underbar film :) som fick en att förstå att det alltid finns lycka runt husknuten :)

Haha, ja hjälp säger jag bara, så mycket som händer under filmen och allt som verkar vara helt hopplöst i hennes ögon visar sig vara allt det hon hade önskat sig i slut ändan :)

 Att åka iväg från ett hopplöst liv till en resa som förändra hennes liv och tar henne till den plats där hon som

förtjänar, lycka, kärlek, vänner ja allt..

Många gånger stannar man kvar på den platsen som sårade en som mest, för man är rädd att man lämnar något viktigt  kvar om man åker. Men om man i själva verket kollar på det hela så finns det inget kvar för en, bara sårade minnen och en fortfarande grå vardag. Jag tror det är viktigt att man beger sig vidare om det inte finns barn som håller en kvar. 

Att man vågar testa sina vingar igen och beger sig, se något nytt, uppleva något nytt. 

Tillåta sig själv att vara lycklig!

Den här filmen gav mig verkligen något, att våga ta steget och att våga låta lycka komma in ens liv. Och att våga få vara en kvinna. Denna karaktären och ens berättelse är något stort. 

Något som de sa under filmen hela tiden var:

"Vad som än händer.. förlora inte barnasinnet, det är det allra viktigaste"

Och från film Cabiria:

"Minns du på slutet när ännu en man övergett henne..och hon tror hennes liv är slut..Då ser hon några barn som stojar och stimmar på gatan,..och innan hon vet ordet av, så ler hon igen.."

Så vad som än händer.. förlora inte barnasinnet, det är det allra viktigaste, det är aldrig försent..

Någon mer som påminner om denna kvinna är huvudrollen i Men in trees, Marin First :)